Okänd

Jag tycker mycket om att promenera på kyrkogårdar. Inte av någon religiös anledning utan för att det oftast är en vacker plats fylld av stillhet och ro. Stadens alla ljud dämpas till ett stilla brus där inne och gruset som knastrar under fötterna förstärker egentligen bara tystnaden! När jag är ute och reser i världen försöker jag alltid hitta ett tillfälle att besöka någon. Storstad som småstad spelar egentligen ingen roll. Genom att vandra runt och läsa på gravstenarna kan man lära sig mycket om just den traktens historia, vilka som levde där och vad de arbetade med. Oftast går jag sakta gång upp och gång ned och fantiserar om namnen jag läser och livet de levde. De som vilar där är ju alla okända för mig men jag inbillar mig att genom att läsa deras namn och fundera över deras liv så ger jag dem för en kort, kort stund livet åter. För det är ju så att så länge någon minns så länge lever man!

Dagens tisdagstema är ordet okänd och det fick givetvis symboliseras av ett foto taget på en av mina kyrkogårdspromenader.