Tuesday, February 12, 2008

Okänd


Jag tycker mycket om att promenera på kyrkogårdar. Inte av någon religiös anledning utan för att det oftast är en vacker plats fylld av stillhet och ro. Stadens alla ljud dämpas till ett stilla brus där inne och gruset som knastrar under fötterna förstärker egentligen bara tystnaden! När jag är ute och reser i världen försöker jag alltid hitta ett tillfälle att besöka någon. Storstad som småstad spelar egentligen ingen roll. Genom att vandra runt och läsa på gravstenarna kan man lära sig mycket om just den traktens historia, vilka som levde där och vad de arbetade med. Oftast går jag sakta gång upp och gång ned och fantiserar om namnen jag läser och livet de levde. De som vilar där är ju alla okända för mig men jag inbillar mig att genom att läsa deras namn och fundera över deras liv så ger jag dem för en kort, kort stund livet åter. För det är ju så att så länge någon minns så länge lever man!

Dagens tisdagstema är ordet okänd och det fick givetvis symboliseras av ett foto taget på en av mina kyrkogårdspromenader.

5 comments:

rajson said...

Mycket bra tolkning på temat!
Visst är det en tänkvärd och fantasi eggande historielektion när man besöker en kyrkogård!

Gerda-Thyra said...

Fin bild!
Jag gillade också att gå omkring på kyrkogårdar förut... men sedan min mamma dog för några år sedan så klarar jag inte riktigt av det... det känns som om jag inte riktigt "vågar" längre... Får nog ta tag i detta, för det är ju så lugnt, vackert och fridfullt på kyrkogårdarna!
När mina tvillingar var små, ca 3 år, så var vi på kyrkogården vid kyrkan på Styrsö, och tittade och läste på gravstenarna... tvillingarna kallade gravarna för "änglarnas sängar"... det tycker jag är så gulligt! Det är ju precis det som gravar är, eller hur?

emma said...

Kyrkogårdar är vackra! Jag bor bara några meter ifrån en.

Paula said...

Vilken vacker grav. I framtiden blir nog kyrkogårdar allt mer ovanliga, istället kommer vi bara att ha minneslundar, som ju inte alls är samma sak.

Marlene said...

Det var här jag ville kommentera lite, för jag upptäckte vad lika vi ändå är... visst är det mysigt och gå runt på kyrkogårdar....