ENSAM
Alla människor har ett behov av gemenskap. Att få känna sig sedd, bekräftat och behövd. Att få känna fysisk närhet, få en kram eller en smekning över kinden. Men vi lever i en anonym tid. Vi rusar runt i ett hektiskt hamsterhjul med väldigt lite tid att stanna upp och möta en blick eller ge ett leende. Frågar du så har vi massor med vänner och bekanta för det är ju viktigt att vara populär. Men skrapar du på ytan är risken stor att det inte finns så mycket substans i relationen där under. Tar vi oss inte tid att på djupet lära känna dem vi umgås med riskerar vi att bli ensamma i tvåsamheten. Tillsammans med andra formas jag till den jag är. Jag får pröva mina idéer när jag speglar mina tankar mot en annan person. Men vad händer om ingen lyssnar? Om ingen ser dig? Ser du någon som ser ensam ut, sträck ut en hand, byt några ord. Le. Ensam är inte stark. Ensam är bara ensam.
"En droppe droppad i livets älv
har ingen kraft till att flyta själv
Det ställs ett krav på varenda droppe:
Hjälp till att hålla de andra oppe!"
Tage Danielsson
