Längtan

Vad längtar du efter? var frågan i Tisdagstema denna vecka. Bakom oputsade rutor i ett gråmulet och dystert Malmö var frågan inte alls svår att besvara. Jag längtar efter VÅREN!

Jag vill gå ut i bokskogen och känna solen mot mitt ansikte och höra bäcken porla och fåglarna kvittra.

Jag vill slänga mig raklång på marken i havet av vitsippor och dra in doften av mull, löv och den där friska, söta doften som är vitsippornas egen. Jag vill känna hur den bubblande, pirrande, vibrerande känslan av lycka sprider sig genom hela kroppen så att jag till sist inte kan hålla emot längre utan måste skrika ut mitt vår-skrik precis som Ronja!

AAIIIIAAAAIIIAAAIIIIAAAA.....

Just nu har jag mest lust att slänga mig ned på golvet, skrika och hamra med knytnävarna som en trotsig tre-åring på Konsum
Jag vill
Jag vill
Jag vill
att det snart skall vara vår!

Okänd

Jag tycker mycket om att promenera på kyrkogårdar. Inte av någon religiös anledning utan för att det oftast är en vacker plats fylld av stillhet och ro. Stadens alla ljud dämpas till ett stilla brus där inne och gruset som knastrar under fötterna förstärker egentligen bara tystnaden! När jag är ute och reser i världen försöker jag alltid hitta ett tillfälle att besöka någon. Storstad som småstad spelar egentligen ingen roll. Genom att vandra runt och läsa på gravstenarna kan man lära sig mycket om just den traktens historia, vilka som levde där och vad de arbetade med. Oftast går jag sakta gång upp och gång ned och fantiserar om namnen jag läser och livet de levde. De som vilar där är ju alla okända för mig men jag inbillar mig att genom att läsa deras namn och fundera över deras liv så ger jag dem för en kort, kort stund livet åter. För det är ju så att så länge någon minns så länge lever man!

Dagens tisdagstema är ordet okänd och det fick givetvis symboliseras av ett foto taget på en av mina kyrkogårdspromenader.

Cirkel

Dagens tisdagstema är cirkel. Cirkelform får mig att tänka på karuseller. Det måste ju vara den ultimata cirkeln för annars skulle de ju inte kunna snurra runt, runt. Bara orden får mig att må lite illa. Jag älskar karuseller men avskyr att åka. Blir åksjuk av allt som gungar, svänger eller kränger men njuter av karusellernas färg, form och allmänna kitchighet. Jag är speciellt förtjust i pariserhjul. De är så storslagna på något vis. Just detta pariserhjul är plåtat på Santa Monica Pier i Californien. Pariserhjul är vackra under alla årstider och vid alla klockslag på dygnet. Men det vackraste hjulet såg jag en kall november dag i en stängd och öde nöjespark. Korgarna vajade i vinden och färgen stod i bjärt kontrast till den gråa himlen. Men då hade jag ju så klart ingen kamera med mig.....